tisdag 26 oktober 2010

Stand still, Lisa! Stand still!

Jag skulle vilja skriva om Lisa Miskovsky, anledningen till att jag tvekar är att hennes nya låt inte är så som jag hade hoppats. Den känns som om den kunde ha platsat på Absolute Music 19 och låter inte alls som hennes tidigare låtar. Om hon nu har valt att gå ett steg ifrån sin tidigare (helt underbara) melankoliska musik så tycker jag att det är helt åt fel håll.

Vissa perioder lyssnade jag konstant på hennes låtar, de flöt ihop med mina instängda känslor och hoppades nu att hon ska fortsätta att göra sådan musik. Låtar som A Daylight Fades och Butterfly Man är kanske inte så upplyftande i normala fall, men i höstens mörker kunde jag känna styrka och förståelse i låtarna. När jag hade lyssnat klart på Buttefly Man, var där nere bland de sämre känslorna kommer nästa låt som lyfte mig upp, guidade mig åt rätt håll, fick mig att tänka på att det finns något annat. Det är som att jag hade accepterat läget för att sedan gå vidare, åt rätt håll. Precis som att du måste inse att det finns ett problem för att sedan kunna lösa det. Restless Heart var precis en sådan lösning.

Jag hoppas att den här låten är den enda på hennes kommande album som går åt fel håll. Snälla Lisa, låt något vara kvar av det fina, det trygga.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar